Hoppa till innehållet

Oljeläckaget från den färja som gått på grund utanför Blekinges kust har orsakat stor skada, inte minst för alla sjöfåglar i området. Fåglar som får olja på sig riskerar att dö då deras skydd mot kyla och väta förstörs av bara en liten mängd olja. Blekinge Offshore skänker nu 50 000 kronor till lokala krafter som arbetar med att rädda fåglarna.

– Vi känner starkt för att bidra till att minska skadorna efter utsläppskatastrofen. Alla som nu jobbar med att rädda fåglar och skydda kusten från olja gör ett otroligt jobb. Men det krävs mer resurser då saneringsarbetet kan ta flera år. Vi hoppas att vårt bidrag kan underlätta arbetet, säger Greta Aurell, projektledare på Eolus för vindkraftsprojektet Blekinge Offshore.

Lokalavdelningen i Sölvesborg för föreningen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt (KFV), organiserar räddningsarbetet för fåglarna och är de som mottagit pengarna.

Blekinge Offshore är ett projekt under utveckling. Projektområdet ligger utanför Hanö i Sölvesborgs och Karlshamns kommuner. Eolus och projektbolaget jobbar nära kommunerna och lokalt näringsliv för att kunna etablera förnybar elproduktion i området.

Läs mer:
Föreningen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt Blekinge
Om Blekinge Offshore vindkraftspark

Kontakt:
Oscar Wiktorsson
Projektkommunikatör, Eolus
oscar.wiktorsson@eolusvind.com
+46 73 077 32 09

Med 50–70 vindkraftverk utanför Skånes sydkust kommer Arkona vindkraftspark att producera runt 5,5 TWh förnybar el per år. Detta i en expansiv region med stora energibehov och låg egen elproduktion. Eolus har nu lämnat in tillståndsansökan för projektet till regeringen.

– Vi lämnar in en gedigen ansökan och hoppas att regeringen ser att Arkona är en optimerad vindkraftspark med låg miljöpåverkan och stor tillförsel av förnybar el till ett område med mycket höga elpriser, säger Anna Lundsgård, ansvarig för havsbaserad vindkraft på Eolus, en av Nordens ledande projektörer av förnybar energi.

Sedan 2021 har Eolus utrett möjligheterna att etablera Arkona vindkraftspark, drygt 22 km söder om Skånes sydkust inom Sveriges ekonomiska zon. Anläggningen har en potential för upp till cirka 1 400 MW installerad effekt, vilket innebär ett tillskott på cirka 5,5 TWh förnybar el per år. Skåne förbrukar årligen cirka 13 TWh el, samtidigt som den regionala produktionen endast uppgår till cirka 3 TWh/år. Etableringen skulle därmed kunna mer än dubblera den nuvarande elproduktionen i Skåne.

– Eolus har sedan starten 1990 arbetat med att forma framtidens förnybara energi, och vi vet att det lokala näringslivet skriker efter grön el. Det är inte svårt att se vilket fantastiskt tillskott en vindkraftspark som denna skulle vara, säger Anna Lundsgård.

– Arkona är tillräckligt stort för att vara ett väldigt positivt bidrag till Skånes energiförsörjning samtidigt som projektet har en realistisk byggtid, använder sparsamt med resurser och därmed också får begränsad påverkan på närmiljön. Projektet har också bra möjligheter till anslutning till elnätet, säger hon.

Fler vindkraftsutvecklare har planerade projekt i området, vilket kan ses som en bekräftelse på att området är väl lämpat för havsbaserad vindkraft.

– Regeringen förordar en mångfald av aktörer inom havsbaserad vindkraft och vi ser att Eolus har en självklar plats i det här området. Vi har haft konstruktiva samråd och ser goda möjligheter till samexistens med Försvarsmakten, sjöfarten, yrkesfisket och andra intressen, säger Anna Lundsgård.

Beslut om tillstånd för havsbaserade vindkraftsparker som ligger utanför kommunalt vatten fattas av regeringen, som skickar ansökan för beredning till aktuell länsstyrelse.  

Arkona vindkraftspark
Antal verk: 50–70
Avstånd mellan verken: omkring 1 200–3 000 m
Avstånd från kusten: 22 km
Maxhöjd: 330 m
Fundament: Bottenfasta fundament
Möjlig byggstart: 2028

Volvo Cars och Eolus har tecknat en avsiktsförklaring om samarbete kring det havsbaserade vindkraftsprojektet Västvind utanför Göteborg. Partnerskapet bygger på en ambition att vindkraftsparken ska leverera el till Volvo Cars verksamheter på Hisingen.

Partnerskapet går ut på att Västvind vindkraftspark ska leverera stora mängder el till Volvo Cars verksamheter på Hisingen i Göteborg, bland annat den nya batterifabriken som byggs tillsammans med Northvolt, genom det samägda bolaget Novo Energy.

– Världen står inför en massiv utmaning i och med klimatkrisen. Volvo Cars har en målsättning om att 2030 endast sälja helt elektriska bilar. Vi arbetar hårt för att minska koldioxidavtrycket från bilens hela livscykel inklusive den el som används för att tillverka bilarna och deras batterier. Genom att satsa på el från havsbaserad vindkraft utanför Hisingen vill vi säkra våra möjligheter att få närproducerad, förnybar el till en rimlig kostnad, säger Johan Lannering, chef för strategiska samarbeten på Volvo Cars.

– Att vi nu ingår ett partnerskap med Västsveriges ledande industriföretag är mycket glädjande. Volvo Cars har ett mycket tydligt mål om att bli helt klimatneutralt till 2040. Att vara en del av den resan är strategiskt viktigt för Eolus och Västvind kan på ett konkret sätt bidra till Volvo Cars omställning, säger Per Witalisson, VD för Eolus.

Det finns idag ett kraftigt underskott på elproduktion i Västra Götaland och fram till 2030 väntas efterfrågan på el närapå fördubblas.

– Förutsättningarna i Västsverige gör att vi måste agera idag för att ny elförsörjning kommer på plats och samtidigt säkra vår egen försörjning av förnybar el i framtiden. För regionen innebär omställningen dessutom många nya arbetstillfällen inom fordonsindustrin, säger Johan Lannering.

Västvind vindkraftspark planeras få en installerad effekt om 1 000 MW med potential att producera 4-4,5 TWh förnybar el per år. Det motsvarar dagens el- och effektbehov för hela Göteborg. Ambitionen är att projektet ska stå klart 2029 om nödvändiga tillstånd beviljas.

– Havsbaserad vindkraft är den enda energikälla som kan bidra med så stora mängder ny elproduktion som krävs i regionen fram till 2030. Västsveriges ambitioner att bli norra Europas centrum för framtidens elektrifierade fordon, batteritillverkning och världens mest klimatsmarta hamnlogistik är inte trovärdiga utan en kraftig ökning av regionalt producerat förnybar el. I det perspektivet kan Västvind vara helt avgörande, avslutar Per Witalisson.

Om Västvind vindkraftspark
Västvind vindkraftspark ligger i Kungälvs och Öckerös kommuner samt i svensk ekonomisk zon. Vindkraftsparken väntas få en installerad effekt på 1 000 MW och har potential att generera 4-4,5 TWh förnybar el per år. Tillståndsansökan, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, lämnades in till Mark- och miljödomstolen och regeringen under juli 2023. Dialoger pågår för att möjliggöra samexistens med andra intressen såsom yrkesfiske och sjöfart. Byggstart planeras till 2027 med färdigställande 2029. Eolus äger 95 procent av projektet och Göteborgs Hamn AB 5 procent. Läs mer om projektet på eolusvind.com/vastvind

Skiljedom har idag meddelats i en entreprenadstvist rörande vindkraftsparkerna Kråktorpet och Nylandsbergen utanför Sundsvall. Domen innebär att Eolus rörelseresultat väntas påverkas positivt med 96 miljoner kronor i tredje kvartalet. Resultateffekten före skatt förväntas bli 85 miljoner kronor i tredje kvartalet. Kassaflödet kommer att påverkas negativt med cirka 28 miljoner kronor i fjärde kvartalet.

I januari 2018 erhöll den aktuella entreprenören uppdraget att projektera och utföra vägar och kranplatser samt elnät till vindkraftsparkerna Kråktorpet och Nylandsbergen. Tvist inleddes under 2020 efter att parterna inte kunnat enats om ansvar för skador och förseningar i anledning av bristande vägar m.m. under tjällossning i samband med uppförandet av vindkraftsparkerna. Skiljedom meddelades idag den 16 oktober 2023.

Antalet röster i Eolus Vind Aktiebolag (publ) (”Eolus Vind”) har ändrats till följd av omvandling av 1 000 A‑aktier till 1 000 B-aktier.

Omvandlingen har genomförts på begäran av aktieägare i enlighet med Eolus Vinds bolagsordning. Antalet röster har minskat med 900, från 3 647 762,5 till 3 646 862,5, medan det totala antalet aktier är oförändrat. Per dagens datum uppgår antalet aktier till 24 907 000, varav 1 284 625 A‑aktier och 23 622 375 B-aktier.

Eolus vill att alla ska få nytta av närproducerad förnybar el. Om Sjollen Vindkraftspark blir verklighet kommer vi att se till att lokalsamhället ersätts för sitt bidrag till lokal energiförsörjning. En intäktsdelning som motsvarar runt tre miljoner kronor per år kommer att delas ut till satsningar på lokala föreningar och verksamheter.

– En badflotte, upprustning av klubbstugan eller muddring av hamninloppet. Vi vet att lokala föreningar i Barsebäckshamn och Vikhög är stolta över sitt närområde och vill satsa på att utveckla det ännu mer. Därför vill vi vara tydliga med att ett vindkraftsprojekt som Sjollen också ska gynna de som berörs av det, säger Anna Lundsgård, vd Eolus Offshore.

Med 23 vindkraftverk i Öresund kan Sjollen vindkraftspark producera el som motsvarar tio procent av hela Skånes elkonsumtion. Det är ett angeläget projekt med tanke på att Skånes Effektkommission, med representanter från hela politiska skalan, så sent som på måndagen gick ut med budskapet att Skåne behöver en kraftig ökning av lokalt producerad el.

Oavsett om den så kallade incitamentsutredningens förslag på lokal ersättning blir verklighet eller inte kommer Eolus att se till att bygden får del av intäkterna från elproduktionen om Sjollen blir verklighet. Det rör sig om 0,5 procent av intäkterna vilket i nuläget (se modell nedan) landar på drygt tre miljoner om året att dela ut till verksamheter och insatser i samhällena längs kusten mellan Barsebäck och Malmö.

– Nu finns en unik möjlighet att bidra till Skånes egenförsörjning av el, och därmed minska beroendet av import. Men det hänger på att kommunerna litar på Mark- och miljödomstolens bedömning, säger Anna Lundsgård.

Eolus har genomfört omfattande utredningar av hur en vindkraftspark skulle påverka omgivningen. När vi under hösten/vintern skickar in tillståndsansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse, ska den bedömas av Mark- och miljödomstolen. Som processen ser ut ska berörda kommuner – i detta fall Malmö och Kävlinge – tillstyrka att vindkraftsparken prövas av domstolen. Väljer de i stället att använda sitt kommunala veto stoppar de en fortsatt miljöprövning. Att tillstyrka prövningen innebär inte klartecken för byggnation, bara att frågan får utredas vidare för att säkerställa att vindkraftsparken kan byggas utan att skada omgivningen.

– Vi vet att Kävlingeborna månar om skånsk elproduktion, och att många är bittra över att Barsebäck stängdes. Kärnkraftverket står där som ett landmärke ännu, som en påminnelse om hur lokalbefolkningen varit en viktig del i nationens elförsörjning. Vi förstår att en vindkraftspark utanför kusten är något nytt som kan skapa oro, och därför vill vi både informera om processen – att Mark- och miljödomstolen har ansvar för att granska miljökonsekvenserna – och vara tydliga med att vi också bidrar till lokalsamhället, säger Anna Lundsgård som presenterade ersättningen till lokalsamhället på ett öppet möte i Barsebäckshamn på tisdagskvällen.

FRÅGOR & SVAR:

Hur har ni kommit fram till tre miljoner per år?

Summan innebär en intäktsdelning på 0,5 % vilket är mer än vad som föreslås som praxis för branschen. I rådande läge ser uträkningen ut så här, och innebär alltså drygt 3,5 miljoner:

Planerad årlig produktion för Sjollen Vindkraftspark: 1 200 000 000 KWh
Elpris ca 60 öre/KWh
Intäktsdelning 0,5 % ger 1200 000 000 * 0,6 * 0,005= 3,6 mkr

Är det inte en muta att erbjuda pengar för att få tillstånd?

Om vi skulle erbjuda pengar till politiker och tjänstemän skulle det vara en muta. Men detta handlar inte om pengar till beslutsfattare eller myndigheter utan om bidrag till lokalt föreningsliv för att visa att vi är medvetna om att alla stora infrastrukturprojekt inverkar på närboende. Lokal och förnybar energiförsörjning är viktigt för hela landet, men det är inte mer än rätt att lokalbefolkning som påverkas av anläggningen ersätts för detta. En vindpeng, eller bygdepeng, är ett vanligt sätt för vindkraftsbolag att ersätta lokalsamhället.

Hur skulle föreningarna få del av pengarna?

Vanligen delas vindpeng ut genom att lokala organisationer söker bidrag till exempelvis investeringar eller evenemang. Det är ett upplägg som sätts upp för varje enskilt projekt och som är specifikt för just detta.

Är inte vindkraft dåligt för miljön?

Alla projekt av den här skalan påverkar miljön, och därför görs det omfattande miljöprövning innan tillstånd ges. I jämförelse med hur mycket vindkraft bidrar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären är påverkan från anläggningen försumbar. Här har Naturskyddsföreningen svarat på många frågor kring vindkraftens påverkan på miljö och djurliv

Vad är incitamentsutredningen för något?

Den så kallade incitamentsutredningen har i huvudsak två uppdrag. Det ena uppdraget är att föreslå ett system för kompensation till lokalsamhällen och dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad. Det andra uppdraget är att lämna förslag för att stärka kommunernas incitament att medverka till utbyggd vindkraft. Förslaget presenterades våren 2023 och är för tillfället ute på remiss. Energibranschen har uttryckt sin besvikelse över att utredningen inte har lagt fram förslag som på allvar stärker kommunernas incitament. Här är Svensk Vindenergis remissvar

Kontakt: Eva Emmelin, projektkommunikatör
TEL 076-108 21 06 E-POST: eva.emmelin@eolusvind.com

Under sensommaren har noggranna undersökningar av havsbotten utanför Robertsfors genomförts. Det är Clinton Marine Survey som på uppdrag av Eolus undersöker förutsättningarna för vår planerade havsbaserade vindkraftspark Aurum.

Måns Larsson är en av projektledarna på Eolus och han berättar att undersökningarna görs med avancerad ekolodsteknik, vilket innebär att man sänder ut ljudvågor som reflekteras av botten, och på så sätt får man information om djup och material.
Varför gör man bottenundersökning så här tidigt i projektet?
– Det är en del i att kartlägga bottenförhållandena, för att vi ska veta så mycket som möjligt i ett tidigt skede. Det här är en mer noggrann bottenundersökning än vad som egentligen krävs, och vi gör det för att verkligen vara säkra på att bottenförhållandena är gynnsamma både för att kunna bygga och för att få en extra bra bild av naturvärdena som finns där och som vi naturlivsvis vill skydda.
Kan undersökningarna skada havsbotten eller djur och växter som lever där?
– Den här typen av undersökningar rör aldrig vid botten så påverkan på växt och djurliv är minimal, säger Måns Larsson.
Vad hoppas vi få för information?
– I ett sådant här projekt vill man veta så mycket som möjligt. Vi kartlägger allt som finns där och hoppas hitta en ”tråkig botten” med låga natur- och kulturvärden. Det händer vid sådana här undersökningar att man hittar till exempel vrak, eller naturvärden man inte kände till, gör man det i det här tidiga skedet är det sedan lätt att undvika framåt i planeringen. I Aurum är projektområdet så stort att det finns stora möjligheter att anpassa möjliga turbinpositioner för att skydda eventuella fynd. Information som vi samlar in går sedan igenom en marinarkeologisk utredning där vi med hjälp av länsstyrelsen låter experter analysera vår data efter eventuella marinarkeologiska värden.
Philip Ljungström är projektdirektör på Clinton Marine Survey och han berättar att arbetslaget har njutit av områdets skönhet under arbetet.
– Den ena båten är så liten att den kunnat lägga till i Ratan, där det ju är fantastiskt vackert. Den andra har fått gå in i Holmsund, och när det blåst för mycket för att göra undersökningar har teamet njutit av långa löpturer i området.
Hur har undersökningarna varit?
– Det är en spännande havsbotten, men många branta konturer – det håller gänget ”på tå”, säger han.
Philip Ljungström berättar också att Clinton Marine Survey satsar på en klimatsmart verksamhet.
– Som Sveriges största sjömätningsföretag satsar vi enormt mycket på klimat och hållbarhet. Vi är övertygade att det är bra för våra anställda, alla djur och natur, havet där vi verkar på och i samt för alla som bor runt omkring där vi opererar. Vi gör allt vi kan för att vara föregångare i världen på detta område och utnämndes 2022 till Top 10 Ocean Tech företaget i Europa 2022 för våra unika setup.
Vad är det som är speciellt med er setup?
Vi jobbar med smarta lösningar som gör det möjligt att sjömäta med mycket mindre fartyg än traditionellt. Mindre fartyg släpper ut mindre utsläpp – mer än 85 procent mindre än traditionella sjömätningsfartyg under samma typ av uppdrag – och det behövs färre ombord vilket både är bra säkerhetsmässigt och utsläppsmässigt under skiftbyten med mera. Clinton har sista åren investerat i nya svenska Volvo Penta motorer, med vad som sannolikt är världens lägsta utsläpp, på alla våra fartyg där det sker operation dygnet runt. Motorerna gör det också möjligt att tanka syntetiskt bränsle som gör det möjlighet att göra helt klimatneutrala sjömätningsprojekt, säger Philip Ljungström.

Rekordstarkt resultat efter projektförsäljning och framsteg i USA

1 april–30 juni 2023

  • Nettoomsättningen uppgick till 1 742 (1 448) MSEK.
  • Rörelseresultatet uppgick till 517 (220) MSEK. Resultat före skatt uppgick till 503 (221) MSEK.
  • Periodens resultat efter skatt uppgick till 422 (225) MSEK.
  • Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till 16,97 (4,12) SEK.
  • Vid periodens utgång omfattade koncernens förvaltningsverksamhet 817 (912) MW.

1 januari–30 juni 2023

  • Nettoomsättningen uppgick till 2 019 (1 880) MSEK.
  • Rörelseresultatet uppgick till 506 (62) MSEK. Resultat före skatt uppgick till 491 (62) MSEK.
  • Periodens resultat efter skatt uppgick till 407 (87) MSEK
  • Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till 16,36 (-1,43) SEK.
  • Vid periodens utgång omfattade koncernens förvaltningsverksamhet 817 (912) MW.

Väsentliga händelser under perioden

  • Eolus sålde vindkraftsprojekten Skallberget/Utterberget, Tjärnäs och Rosenskog om totalt 125 MW till BKW.
  • Eolus fick en betydande delbetalning sedan en viktig milstolpe uppnåtts i det sol- och batterilagerprojekt i Arizona, USA, som såldes i oktober 2022.
  • Eolus tecknade samarbetsavtal med Finsilva om utveckling av fem vindkraftsprojekt med potential för drygt 600 MW på bolagets mark i Finland.
  • Göteborgs Hamn AB förvärvade fem procent av Eolus havsbaserade projekt Västvind.

Väsentliga händelser efter periodens utgång

  • Eolus fattade investeringsbeslut för batterilagerprojektet Pome i USA om 100 MW och tecknade avtal om leverans av batterisystem.
  • Eolus lämnade in tillståndsansökan för det havsbaserade vindkraftsprojektet Västvind om 1 000 MW utanför Göteborg.
  • Michiel Messing, Head of Construction, lämnade Eolus ledningsgrupp per 21 juli, mot bakgrund av att han kommer att lämna sin anställning på Eolus i oktober.
  • Eolus inledde en strategisk översyn av verksamheten inom havsbaserad vindkraft i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för tillståndsgivning och realisering av projekten.
  • Tiina Partanen tillträdde som ny landschef i Finland den 10 augusti.

Koncernens resultat i korthet

Enhet Q2 2023 Q2 2022 6 månader 2023 6 månader 2022 Rullande 12 jul-jun Helår 2022
Nettoomsättning MSEK 1 742 1 448 2 019 1 880 2 496 2 356
Rörelseresultat MSEK 517 220 506 62 525 80
Resultat före skatt MSEK 503 221 491 62 538 109
Periodens resultat MSEK 422 225 407 87 437 116
Resultat per aktie före/efter utspädning* SEK 16,97 4,12 16,36 -1,43 17,57 -0,22
Eget kapital per aktie SEK 55,86 37,87 55,86 37,87 55,86 39,49
Kassaflöde från den löpande verksamheten MSEK 860 315 624 152 280 -191
Balansomslutning MSEK 2 496 1 844 2 496 1 844 2 496 1 919
Nettoskuld – /nettokassa + MSEK 870 598 870 598 870 258
Orderstock per balansdagen MSEK 845 699 845 699 845 1 329
Energianläggningar i etableringsfas MW 514 786 514 786 514 794
Drifttagna och överlämnade energianläggningar MW 400 400
Projektportfölj MW 25 446 17 428 25 446 17 428 25 446 21 880
Förvaltade energianläggningar MW 817 912 817 912 817 882
Soliditet % 58 54 58 54 58 54
Avkastning på eget kapital efter skatt % 37 neg 37 neg 37 12
           

Presentation av rapporten
Idag kl. 10.00 presenterar VD Per Witalisson och CFO Catharina Persson rapporten vid en webbsändning med telefonkonferens.

Webbsändning
Om du önskar delta via webbsändningen använder du nedanstående länk:
https://ir.financialhearings.com/eolus-q2-2023
Via webbsändningen finns möjlighet att ställa skriftliga frågor.

Telefonkonferens
Om du önskar delta via telefonkonferensen registrerar du dig via följande länk:
https://conference.financialhearings.com/teleconference/?id=200944
Efter registreringen får du telefonnummer och ett konferens-ID för att logga in till konferensen.
Via telefonkonferensen finns möjlighet att ställa muntliga frågor.

Eolus Vind AB:s delårsrapport för Q2 2023 offentliggörs fredagen den 25 augusti 2023 klockan 08.30. Klockan 10.00 samma dag hålls en webbsändning med telefonkonferens där rapporten presenteras av VD Per Witalisson och CFO Catharina Persson.

I samband med presentationen ges möjlighet att ställa frågor muntligen via telefonkonferensen eller skriftligen via webbsändningen. Presentationen hålls på engelska.

Webbsändning
Om du önskar delta via webbsändningen använder du nedanstående länk:
https://ir.financialhearings.com/eolus-q2-2023
Via webbsändningen finns möjlighet att ställa skriftliga frågor.

Telefonkonferens
Om du önskar delta via telefonkonferensen registrerar du dig via följande länk:
https://conference.financialhearings.com/teleconference/?id=200944
Efter registreringen får du telefonnummer och ett konferens-ID för att logga in till konferensen.
Via telefonkonferensen finns möjlighet att ställa muntliga frågor.

Eolus har anställt Tiina Partanen som ny landschef i Finland. Tiina tillträder idag den 10 augusti 2023.

Tiina Partanen har en gedigen erfarenhet från ledande befattningar inom både energiområdet och andra industrisektorer. Hon har haft flera ledande befattningar inom det finska kärnkraftsbolaget Fennovoima. Tiina Partanen har även varit Project Director på Patria och Head of Manufacturing på Caverion.

Eolus har varit verksamt i Finland sedan 2014 och har en portfölj med 3,7 GW projekt för förnybar energi i landet.

– Finland är en mycket intressant marknad för Eolus, och vi planerar att fortsätta vår tillväxt där. Rekryteringen av Tiina är ett viktigt steg i detta och jag är övertygad om att hon kommer att bidra med både kompetens och ett starkt ledarskap för vårt växande finska team, säger Per Witalisson, VD för Eolus.

– Energisektorn genomgår en stor förändring och jag vill dela med mig av min kunskap, bidra och vara en del av lösningen för en koldioxidneutral framtid. Jag uppskattar de starka värderingar som Eolus verksamhet bygger på och erfarenheten från företagets mer än 30 år i branschen. Detta ger en stabil bas och jag ser fram emot att fortsätta tillväxten tillsammans med teamet, säger Tiina Partanen.

Choose market

Global

  • Svenska
  • English
  • Local

  • Suomi
  • Polski
  • Latviešu
  • North America